Sönerna en härlig dag

Du

Lev som du är - långsamt, förtrollat, rastlöst - men lev så för att det är du.

Korallrevet, del 2

Hon hade drivit länge nu, båten hade hamnat mitt i stormens öga,

men på något sätt lyckats ta sig ur virveln och den var nu nära land.

Hon var omskakad, ändå helskinnad.

Den som hade möjligheten att studera henne kunde nu se hur en rynka blev allt tydligare mellan hennes ögon där hon låg.

Hon såg plötsligt för sitt inre hur hon hade kastat Verkligheten ur båten, hur kunde hon? Man kan inte leva utanför verkligheten, hur hade hon tänkt? Hade hon tänkt?

Hon trodde att hon skulle landa i det vackra, men det var då stormen kom.

Stormen rev, kittlade, kastade omkull och vid ett ögonblick så trodde hon att hon skulle förlora allt, men vinden vände och det blev stilla.

Nu låg hon här, loj och avslappnad och tittade på himlen.

Vid stranden stod Verkligheten och väntade, redo att ta emot båten, redo att ta emot henne. Hans ögon bar tecken av förlåtelse.

Vackra bilder placerades i hennes inre för att aldrig blekna,

hon log när båten stötte emot land.

* * *

I en tid då ljuset

många gånger

riskerar att kvävas

då gäller det att se

de skatter som då och då

skymtar i någon vrå,

i någons öga,

i någons ord

de skimrande ögonblick

som avvisar mörkret

och ger oss glädje,

tro, hopp

lyft fram din skatt,

och låt någon få ta del

av din kärlek!

Korallrevet, del 1

Kvinnan hänger över kanten på båtens reling, ser ner i det klara varma vattnet. Vackra fiskar simmar förbi, korallrevet bländar henne med sin skönhet när hon låter sina långa fingrar försiktigt röra vattenytan.

Samtidigt som vattenytan briserar gungar båten häftigt till och någon rycker upp henne, det är Verkligheten.

”Våga inte försöka nå korallen, den är för dig onåbar! Din plats är här i det lugna.”

Vetskapen smärtar, hjärtat värker, men hon vet att han har rätt.

Hon ler hemlighetsfullt åt Verkligheten samtidigt som hon tänker att hennes drömmar kan han ändå inte ta ifrån henne. Hon smyger ner sina fingertoppar i vattnet och en varm känsla sprider sig när hon känner saltvattensfiskar nudda hennes hand.

Hon blundar och ler sitt vackraste leende…